Die Moorsoldaten kallas även Das Moorsoldatenlied, Börgermoorlied, Moorlied på tyska, alternativ engelsk titel: Peat Bog Soldiers är en protestsång. Sången är i grunden en enkel soldatvisa. Den skrevs i nazistiska koncentrationsläger av fångarna. Dessa läger kallades Emslandlager. Det aktuella lägret Börgermoor, är idag en del av Surwold, strax utanför Papenburg.


Texten är på tyska och handlar om fångarnas arbete och deras längtan hem. Den framfördes först i en föreställning kallad Zircus Konzentrazani.

Texten skrevs av Johann Esser (gruvarbetare) och Wolfgang Langhoff (skådespelare), musiken av Rudi Goguel och bearbetades av Hanns Eisler and Ernst Busch. Den har senare framförts av mängder av berömda sångare.

Länk wikipedia svenska Deutsch


minata tube

mayday

joe hill dot TV

min blogg 

 

 

Write comment (0 Comments)

This is a national anthem

This is a national anthem

This is a national anthem

This is a national anthem

This is a national anthem

This is a national anthem

This is a national anthem

Write comment (0 Comments)

Slaget vid Cable Street var en viktig milstolpe för den brittiska arbetarrörelsen under 1930-talet.

England fanns vid denna tid sir Oswald Mosley som var ledare för den växande organisationen British Union of Fascists (BUF), även kallade svartskjortor på grund av sin uniform. 4 oktober 1936 hade fascisterna tänkt marschera från Royal Mint Street genom East End i LondonFascisterna hade marscherat genom East End tidigare, och detta hade uppfattats som ren provokation eftersom området beboddes av socialistiskt sinnade arbetare och judar. När marschen startade stötte fascisterna snart på motstånd från kommunisterfackföreningar och Labourpartiet. Bakslaget för de brittiska fascisterna denna dag visade sig vara en vändpunkt, efter vilken dess styrka snabbt minskade.

Folkpunkbandet The Men They Couldn't Hang sjöng om händelsen i sången The Ghosts of Cable Street som fanns med på albumet How Green Is The Valley 1985.


Write comment (0 Comments)
Write comment (0 Comments)

D. var till utbildningen jurist men synes fr. o. m. 1842 uteslutande ha ägnat sig åt antikvariska och därmed besläktade uppgifter. Redan som skolpojke intresserade sig D. för fornminnen och sysslade med deras avbildning. Senare företog han under flera årtionden in på 1870-talet, i stor utsträckning på bekostnad av offentliga medel, forskningsresor till skilda delar av landet för uppletande och undersökning av sådana minnesmärken. Det insamlade materialet (i ATA) är av betydande omfattning och alltjämt av värde, särskilt i den mån det berör nu förstörda fornlämningar. Åtskilligt av detsamma har D. själv publicerat i tidskriften Runa och sina andra skrifter.

Värdefulla äro särskilt, tagna som en helhet, de anteckningar om och bilder av runstenar, åt vilka D. under hela sin levnad ägnade stort intresse. Då han icke var — och icke heller själv gav sig ut för att vara — filolog, äro de visserligen behäftade medj många brister, såsom för övrigt redan av samtida granskare påpekades. »Hans läsningar äro icke alltid fullt pålitliga och framför allt sällan fullt uttömmande. Inför svårlästa ställen ger han snart tappt — helt naturligt därför att inskriftens språkliga betydelse inte har så särskilt stort intresse för honom» (E. Wessén). Å andra sidan lyckades D. med mycken flit och aldrig slappnande intresse att uppspåra många runmonument, som varit helt okända eller sedan 1600-talet legat fördolda och bortglömda.

Write comment (0 Comments)

More Articles ...